Varför blir vi sjuka - Del 2

Syre behövs framförallt i energiproduktionen i mitokondrierna. Utan syre får vi ingen energi till några funktioner i kroppen. När vi andas förs luftens syre ner i lungorna där det tas upp i blodet och transporteras ut till alla celler i kroppen. I cellen förbränns näringsämnen med hjälp av syre vilket håller maskineriet igång. Därför är det så viktigt att kroppen alltid har tillgång på rätt mängd näring och syre. Ju mer energi (ATP) vi behöver desto större åtgång på syre i cellerna.

De tre viktigaste komponenterna i blodet är; blodplasma, röda blodkroppar och vita blodkroppar. Plasman innehåller alla de ämnen cellen behöver även syre. Här spelar de röda blodkropparna en viktig roll då cellerna behöver mer syre än plasman kan tillhandahålla. De röda blodkropparna kan transportera stora mängder syre till kroppens olika vävnader. De röda blodkropparna får syret av plasman och transporterar det till kapillärerna där syret avges till plasman för vidare transport till cellmembranen. För att denna transport ska lyckas krävs att miljön i vätskan utanför cellen är den rätta. Vätskan måste innehålla rätt balans av bland annat vätska, mineraler, proteiner och osmotiskt tryck. Obalanser i vätskan utanför cellen leder till syrebrist inne i cellen.

Vilka konsekvenser får syrebrist? Får cellen inget syre dör den omgående. Men det räcker med att tillgången sjunker för att skada cellerna. Saknas tillräcklig mängd syre försämras energiproduktionen. Kroppen kompenserar detta genom att jäsa glukos istället för att förbränna det med syre. Detta ger också energi men bara en bråkdel av vad syreförbränning ger, ungefär 5 %. Syrebrist gör också att det bildas fler fria radikaler vilket bidrar till många sjukdomar. Vid brist på ATP i cellerna kan inte till exempel natrium-kaliumbalansen upprätthållas. Mineraler börjar då falla ur vätskan utanför cellerna och i blodet och bilda mineraldepåer. Dessa kan sätta sig i leder och ge artrit, sätter det sig i ögonen orsakar det grå starr. När mineralbalansen rubbas på grund av syrebrist, energibrist och defekter i cellmembranen kan också den elektriska överföringen av energi från hjärnan till musklerna försämras. Detta kan göra att musklerna svarar dåligt eller till och med får spasmer.

Syrebrist och smärta

Som vi sett så leder syrebrist till energibrist och sämre funktion i cellerna i hela kroppen samt en fermentering (jäsning) i cellerna för att försöka hålla igång någon form av energiproduktion. Detta bildar mjölksyra som ger en försurning inne i cellerna. Hela cellens ämnesomsättning påverkas och snart blir cellerna svaga och sjuka. Följden blir smärta, inflammationer och sjukdom i kroppen. Ju mindre syre cellerna har desto mer smärta känner vi. All kronisk smärta bottnar i dessa obalanser i cellerna.

SYRE ETT MÅSTE FÖR AVGIFTNING

Syre förbränner avfallsprodukter och gifter i cellen så det kan transporteras ut ur cellen. Särskilt i leverceller där mediciner, kemikalier och många andra gifter avgiftas i ett system som vi kallar P-450. Här finns höga halter av enzymer som gör att gifterna förbränns. Därför är det viktigt med en mycket god syretillgång i detta system. God tillgång på syre i cellerna ger också förmåga till regeneration. De här processerna är en förutsättning för liv och död. Finns inte tillräckligt med syre kan inte cellen avgiftas som den ska och vi blir självförgiftande.

SYRE ETT DÖDLIGT VAPEN

Lika viktigt som syret är för våra celler lika dödligt är det för många mikroorganismer som inte tål syre. Virus, bakterier, parasiter och svamp ingår i dessa ofta sjukdomsframkallande mikroorganismer. Syremolekyler saknar elektroner i varje molekyls yttersta elektronskal. Syremolekylerna drar till sig elektroner från molekyler i omgivningen som är villiga att lämna dem ifrån sig. Alla levande celler och organismer har en elektrisk laddning oavsett om de är aeroba eller anaeroba (lever syrerikt eller syrefattigt). Anaeroba mikroorganismer kan inte skydda sig från att syret tar deras elektroner vilket dödar dem omedelbart. Goda anaeroba bakterier lämnar inte ifrån sig sina elektroner. Syret är potentiellt också mycket giftigt för cellerna men skyddas mot detta av enzymer.

De vita blodkropparna är en del av immunförsvaret som producerar syreradikaler. Dessa syreradikaler är giftigare än syret självt och dödar alla inkräktare. De vita blodkropparnas syreradikaler hör till det viktigaste försvaret vi har i kroppen. De dödar alla kända sjukdomsframkallande anaeroba mikroorganismer som virus, parasiter, bakterier etc. Så fort syreradikalerna gjort sitt jobb elimineras dessa med hjälp av antioxidanter i form av vitaminer, mineraler och enzymer. Det är viktigt att detta snabbt blir gjort då radikalerna annars kan skada de egna cellerna.

Främmande mikroorganismer har mycket svårt att överleva i en syrerik kropp. Syret dödar endast de skadliga organismerna till skillnad från antibiotika och andra mediciner som dödar alla bakterier i kroppen. Syret gör att endast de goda bakterierna överlever och kan föröka sig och bidra till en god hälsa. Det är ingen tvekan om att syret spelar en viktig roll i vårt immunförsvar mot sjukdomar, virus och bakterier. I dag är många forskare överens om att syrebrist bryter ner immunförsvaret och att dåligt syresatta celler är den underliggande orsaken till många degenerativa sjukdomar som till exempel; Candida, cancer, leukemi, AIDS och försämring av nervsystemet.

VARFÖR FÅR VI SYREBRIST?

Att vi blir sjuka beror mycket på den livsstil vi väljer. Brist på motion och mat som inte är bra för oss ger cellerna syrebrist. Vi missbrukar våra kroppar genom dåliga mat- och dryckesvanor vilket dränerar våra kroppar på det livgivande syret. Som om inte detta vore nog får vi i oss mängder med kemikalier genom miljögifter, konserveringsmedel, mediciner, cigarettrök, sötningsmedel etc. Äter vi mycket kött och fett bildas gifter vid nedbrytningen i mage och tarmar. Gifterna vidgar kapillärerna som måste fyllas med mer vätska vilket gör att den innehåller mindre näring och syre som når cellerna.

Enligt vetenskapsmän sjunker det tillgängliga syret i atmosfären, 11% har försvunnit bara de senaste 200 åren. Speciellt i städer får vi syrebrist på grund av fabriker och bilar som förpestar luften. Inte nog med att bilarna släpper giftiga avgaser, de släpper också giftiga partiklar från till exempel bromsbelägg. Ett vanligt personbilsdäck innehåller ungefär en liter giftklassad, cancerframkallande olja. 

Vårt dricksvatten kan innehålla många olika skadliga ämnen till exempel rester av bekämpningsmedel och mediciner, bakterier och andra sjukdomsframkallande organismer. Vattnet kan också innehålla höga halter av exempelvis koppar, järn, arsenik, uran och kalcium. Alla dessa belastningar höjer vårt syrebehov avsevärt. Vattnet används även i den mat vi äter tillsammans med övriga tillsatser i form av konserveringsmedel osv. Maten vi äter ska förse oss med den näring vi behöver för att bygga en sund och frisk kropp.

Idag bör maten vi äter helst vara ekologiskt odlad för att undvika ytterligare belastningar i kroppen. Ett av våra viktigaste ämnen i kroppen är svavel. Det ingår i alla celler i kroppen. Det är livsnödvändigt och kan inte lagras i kroppen. Svavel spelar en nyckelroll i syretransport och avgiftning i kroppen.